Fyra dagvattendammar i Lunds kommun har studerats med avseende på förmågan att uppta föroreningar som kommer med dagvattnet. Vilken betydelse för upptaget har ålder, storlek eller utformning på dammen. I vilken grad påverkar föregående torrperioder, regnintensitet och avrinningsområde. En litteratur studie har genomförts för att ta reda på hur en damm bör utformas på bästa sätt..

Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten och användbarheten för barn i rullstol, på olika lekplatser i Lunds kommun. Fyra olika bedömningsinstrument/manualer användes för att bedöma tillgängligheten och användbarheten (Housing Enabler, egenkonstruerad checklista, egenkonstruerad intervjuguide och egenkonstruerad observationsmanual). Resultatet visade att lekplatser i Lunds kommun är långt ifrån så handikappanpassade som en anställd vid Lunds stadsbyggnadskontor påstod att de var. Majoriteten var heller inte tillgängliga och användbara, vilket delvis berodde på miljöns utformning, men också på ett barns funktionshinder.

Den här uppsatsen diskuterar expertproblematik inom organisationer. Olika kunskapsnivåer hos de anställda kan leda till att vissa inte har någon insyn i arbetet och en dålig uppfattning om var ansvaret finns. Samtidigt kan de som besitter en specialkunskap få ett för stort inflytande och utöva makt över andra inom organisationen. Vi har i den här uppsatsen undersökt hur problematiken ser ut i Lunds kommun genom att intervjua ett antal anställda. Intervjuerna har sedan analyserats genom ett antal begrepp som vi framtagit med hjälp av tidigare forskning.

En undersökning där vi försökt definiera en eller flera faktorer som är kritiska för Lunds centrumhandel. Intervjuer med ett flertal nyckelpersoner samt en omfattande enkätundersökning har genomförts..

Uppsatsens syfte är att analysera om Lunds kommun har en strategi för omsorgen av de äldre och i sådana fall ge den karaktäristik och jämföra den med andra kommuner. För att kunna karaktärisera strategin ska även en modell utvecklas.Arbetet bygger på en kvalitativ fallstudie som varit av semistrukturerad natur. En kvalitativ metod användes för att strategier i offentliga verksamheter ännu är ett relativt outforskat område och för att en kvalitativ metod ansågs kunna ge mer djup åt studien. Även mycket sekundär data har använts. De teorier, som ligger till grund för studien, har använts för att analysera strategin.

Miljödebatten har de senaste 30 åren intensifierats. Det är viktigt att samhällets alla aktörer bidrar i miljöarbetet och då framförallt kommuner som på lokal nivå sätter upp mål för hur miljön kan förbättras. Mål som offentliggörs genom en miljöpolicy som även innefattar ett pedagogiskt spridningssyfte. Arbetet med miljöpolicyn i Lunds kommun härstammar från Agenda 21 och dess tankar om ekologiskt hållbar utveckling, tankar som genom ett omfattande förankringsarbete ska genomsyra samhällets alla skikt och i grunden förändra människors miljömässiga tänkande och beteende. Miljömålen är formulerade i det lokala handlingsprogrammet LundaEko som för perioden 2006-2012 även lägger upp strategier och kommunal ansvarsfördelning.Uppsatsen reder därmed ut hur miljöpolicyprocessens fundamentala komponenter - hur den karaktäriseras, skapas, sprids och uppfattas - fungerar och synkroniserar i en svensk framgångsrik miljökommun, Lund.Nyckelord: Miljöpolicy, Hållbar utveckling, Agenda 21, LundaEko, Instrumentell organisationsteori, Lunds kommun.

Varumärken kan i dag vara allt från Findus, Pampers och ICA till Lunds kommun.På Lunds kommuns hemsida finns en länk som heter "Varumärket Lund" där man kan läsa om kommunens kännetecken.Vårt syfte har varit att identifiera vad som utgör Lunds varumärke, dels utifrån offentliga dokument, dels utifrån intervjuer med chefer i nyckelpositioner. Vi har även fokuserat på hur kommunens förvaltningar sprider varumärket internt.Med termen "varumärket Lund" menar vi genomgående alla de kännetecken, värden och profileringar som Lunds kommun framhåller. Varumärket rymmer en mängd olika begrepp vilket gör det relativt abstrakt och öppet för tolkning. Chefer som vi har intervjuat känner alla till varumärket men använder inte alltid denna term. De arbetar i olika stor utsträckning med varumärket samt anammar dess innehåll på olika sätt beroende på förvaltningens egen verksamhet..

Medborgardeltagande brukar anses vila på en stark moralisk grundplatta och har med den senaste tidens decentraliseringspolitik krävts på större utrymme i den svenska lokala politiken. Men medborgardeltagandet är inte helt oproblematiskt och innehåller en del kända nackdelar. Syftet med den här uppsatsen är att utifrån skrivna teorier kring medborgardeltagande illustrera hur en utdragen medborgarkonflikt i Lunds kommun i verkligheten kan plocka fram baksidor av medborgardeltagandet. Resultatet visar att en flera av teorierna är applicerbara på fallstudien, bland annat vad gäller klassiska negativa aspekter som helhets- och jämlikhetsproblematiken. Undersökningen visar också att både medborgarnas och det representativa kommunstyrets agerande gör sig skyldiga till att baksidor av medborgardeltagandet görs synliga.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera processen från policy till praktik och att exemplifiera detta utifrån hur arbetet med kommunikationsplattformen i Lunds kommun har gått till väga. Ett viktigt mål är också att utifrån detta konstruktivt försöka bidra till plattformens fortsatta implementering. I uppsatsen identifieras aktiv kommunikation, kärnvärdesprofilering och effektiv implementering som organisatoriska nyckelbegrepp.Utgångspunkten är fyra dokument som utgör kommunikationsplattformen för Lunds kommun och en utvärdering av implementeringsarbetet för kommunikationsplattformen. Dessutom har även tre intervjuer genomförts med nyckelpersoner i kommunen. Med en kvalitativ innehållsanalys av dokumenten och intervjuerna görs en nulägesanalys av situationen och problematiken tematiseras.Det sista steget i uppsatsen är att skapa konkreta förslag till åtgärder.

Denna uppsats syftar till att finna förklaringsfaktorer till varför inflytandeforum för unga inte fungerar i vissa svenska kommuner men fungerar i andra. Metoden som har valts är en jämförande fallstudie. De kommuner som valts ut är Kalmar och Lunds kommun, där Kalmar kommun representerar den kommun där inflytandeforumet för unga har fått läggas ner och Lunds kommun representerar den kommun som har ett fungerande inflytandeforum för unga. Uppsatsen har sin teoretiska grund i demokrati- och maktteori. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer, där en politiker, en kontaktperson (tjänsteman) och en ungdom från varje kommun har intervjuats.Resultatet visar att det kring inflytandeforumens startande råder ganska lika förhållanden, de har ungefär samma syften och mål, initiativtagare har i båda fallen varit ungdomarna och engagemanget från politiker och ungdomar har varit liknande.

Syftet är att utreda hur internhyressystemets enskilda styrverktyg samverkar och om de tillsammans uppnår målsättningen att öka affärsmässigheten och kostnadseffektiviteten ur ett kommunperspektiv. Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ fallstudie av Lunds kommun. Detta tillvägagångssätt har vi valt för att kunna göra en djupgående analys av den specifika situationen vi studerar. Utgångspunkten är deduktiv då vi utifrån tidigare teoretiska kunskaper har valt att studera den aktuella problematiken, men inslag av induktiva angreppssätt finns i uppsatsen. För att uppnå affärsmässighet och kostnadseffektivitet är det viktigt att de enskilda styrverktygen utformas så att de samverkar med varandra på ett sätt som stödjer de övergripande syftena med internhyressystemet..

Från misstro till möten. Hinder och möjligheter i kommunikationen mellan Lunds universitet och rikstäckande dagspress.Lunds universitet är Sveriges största universitet med ca 6 000 anställda och 40 000 studenter och bedriver utbildning på flera olika orter. Man kommunicerar med en rad olika målgrupper, varav en av de viktigaste externa målgrupperna är journalister inom radio, tv och dagspress. Sammanfattningsvis ställer detta mycket stora krav på kommunikationsarbetet och det gäller därför att optimera sin publicitet.Under hösten planerar Lunds universitet att utveckla sin presskommunikation och vårt uppdrag är ett led i detta utvecklingsarbete. Rapporten syftar därför till att fungera som ett beslutsunderlag för Informationsenheten vid Lunds universitet..

Den här uppsatsen undersöker hur anställda inom offentlig förvaltning uppfattar begreppen jämställdhet och jämställdhetsarbete. Genom kvalitativ intervjumetod undersöker jag hur de anställda upplever att jämställdhetsarbete görs, inom ramen för förvaltningen och kommunen som organisation. Genom teoretiska utgångspunkter som diskuterar organisationsstruktur, kvinnor och mäns olika förutsättningar i organisationer samt vilka förutsättningar som krävs för att jämställdhet skall kunna uppnås i organisationer, analyseras utsagor från anställda på Lunds kommuns kultur- och fritidsförvaltning. Bilden som förmedlas är att begreppen jämställdhet och jämställdhetsarbete diskuteras bland de anställda, men att arbetet med jämställdhet inte är förankrat från förvaltningens ledning ut till tjänstemännen i verksamheten..

Bakgrund: Sömnstörningar är ett vanligt förekommande problem med konsekvenser för hälsa och arbetsförmåga. Flera studier har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en effektiv behandling för insomni. KBT innebär att kopplingen mellan sömnproblem och sängläge bryts genom kortare sovtid (sömnrestriktion) och undvikande av vaken tid i sängen (stimuluskontroll), parallellt med medvetandegörande och förändring av negativa tankar. Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera effekten av den 7-veckors KBT-behandling mot insomni som beteendevetare och företagsläkare på FHV i Lunds kommun utförde i tre gruppomgångar under 2007-2008 för anställda i Lunds kommun.Metod: 13 anställda med insomni behandlades för insomni med KBT. Samtliga deltagare var kvinnor med en medelålder på 48 år.

I den här uppsatsen försöker jag undersöka huruvida Internet kan användas för att fördjupa detdemokratiska deltagandet, d.v.s. möjligheterna för en s.k. ?Internetdemokrati?. Mer direktundersöker jag Webb 2.0 utifrån ett demokratiskt perspektiv och kopplar det till en empiriskundersökning av de demokratiska behoven i Lunds kommun.